Veet ni? Igår så har jag hart Melros i 1 helt år! Vet inte riktigt hur jag ska sammanställa dehär månaderna med Melros, men en sak är säkert och det är att jag aldrig skulle vara samma hästmänniska idag ifall jag inte hade haft möjligheten att ta hand om henne för hon har lärt mig så sjukt mycket. Förra sommaren  red jag och hanterade hästar enligt det traditionella hästtänket och det var inte förns hösten 2013 som jag verkligen tog ett steg utanför den bubblan. Från att gå från att vara olastningsbar och ta över 1 ½ timme att få in och ändå behöva använda lina i slutet till att kunna gå in på första försöket i transporten är en sån stor framgång jag bara skulle kunna drömma om tidigare. Eller att kunna springa med henne lös bredvid mig över hinder, eller att hon faktiskt efter 11 månader kommer till mig i hagen. Det är stort, för mig och för oss. Det är framgång.